Genetik
Svanslöshet anses vara en rastypisk egenskap hos Manx och Cymric.
Svansförkortning är en mutation som förekommer hos tamkatten, Felis Catus. Mutationen förekommer spontant, men är ovanlig, hos alla raskatter och huskatter. Även övriga arter av ryggradsdjuren kan få egenskapen.
Hur katten kom till Isle of Man vet man inte säkert, men det är flera hundra år sedan. Mutationen som anses rastypisk för Manxkatten har uppstått genom naturligt urval bland tamkatterna på ön. Troligen har även och öbornas intresse för att bevara de svanslösa katterna varit av betydelse.
Svansförkortningen hos Manx fungerar med gängse genetisk terminologi som ofullständigt dominant med ofullständig genomslagskraft. Det betyder att en del manxkatter inte får inte någon svans alls, medan andra får svansar i alla möjliga längder. När svansförkortningen inte finns med i en individs genuppsättning får Manxkatterna en hellång svans (vanlig svanslängd) och nedärver inte svansförkortning till sin avkomma. Det finns undantag där individer som ser ut att ha hellång svans ändå nedärver egenskapen.
Vid UC Davies veterinärmedicinska fakultet på universitetet i Californien har man utfört sekvensiella DNA undersökningar av Manx både från Isle of Man och ett antal obesläktade linjer i USA.
Allt DNA kallas ett 'genom' och det är uppbyggt av
- Det är mycket ovanligt att Manx är homozygota, endast ca 5% har anlaget för svansförkortning från båda föräldrarna. I stort sett har alla Manx alltså bara ett anlag för svansförkortning.
- Det är inte bevisat att svansförkortningen är semi-letal i heterozygot (ett anlag) form är dödlig i fosterstadiet.
- Anlaget styrs av ett muterat protein (Brachyury) som på verkar på 10:de dagen efter befruktningen. Den biokemiska proceduren är närbesläktad med eller ligger nära midlinedefekten i generna.
- Alla arter av ryggradsdjuren kan drabbats av defekten, det finns alltså inget som specifikt kan kallas "manxdefekt".
- Oavsett om det är Manx eller någon annan ras avlar man helt enkelt inte på drabbade katter.
När svansförkortningen går alldeles fel drabbas katterna av en form av midlinedefekten. Defekten drabbar några raser mer än andra i form av navelbråck, gomspalt, och vattenskalle och andra typer av missbildningar.
För att uppdatera mina erfarenheter med teroetiska kunskaper och förklara nedärvningen av svansförkortning så enkelt som möjligt utgick jag från en rapport från
UC Davies.
Dessutom behövdes förklaringar från medicinsk och annan naturvetenskaplig litteratur.